En tanke

Jag erkänner. Ofta loggar jag inte in för att jag har så mycket att säga. Utan att jag vill se hur många som har tittat på min blogg. Fåfängt, visst. Men det känns skönt att några tittar, är tacksam för varenda en av er.
Idag har vi haft en fin dag. Först sovde vi till tio. Sen hade vi besök av goda vänner från Sverige, sen av goda vänner från Lappfjärd och nu av en god vän här i stan. Oberoende av olika förändringar i parrelationer, vissa vänner har man kvar. Och kom ihåg: man måste inte välja sida när folk skiljer sig, man kan och bör umgås med båda parter.

Päivä kerrallaan

Mukavaa olla taas kunnossa. Kävin pitkästä aikaa hikilenkillä, ja se sai minut todella tuntemaan, että olen elossa. Ja että kaikki on niin hyvin. Kulunut vuosi on tuonut eteen paljon uusia tilanteita uudessa asuin- ja työympäristössä, toinenkin pojista lähti opiskelemaan ja olemme opetelleen kahden aikuisen elämää. Se tässä onkin niin jännittävää, olemme vapaita muokkaamaan elämästä oman näköistä. Edessä on varmasti muutoksia, tällä hetkellä emme tiedä, missä asumme vuoden kuluttua. Pidän ajatuksesta.

Tänk om man fick det

Vissa saker är bara så goa. Som köksalmanackan till exempel. En svensk årsbok med massor av goda recept och aktuella saker. Fick några av min kära ex-svärmor på 90-talet, och fortfarande tar jag fram en när det ska lagas en riktigt god äppelpaj. Såg utgåvan från -94 på kökshyllan i Henriksdal och bläddrade i den, och hitta den här. Hade faktiskt tänkt skriva av dikten, men varför skulle jag det när det gick att googla fram på en sekund. Bra är den.

OM JAG FICK LEVA OM MITT LIV

Jag skulle våga göra fler misstag nästa gång.

Jag skulle slappna av och ta det lugnt.

Jag skulle vara tokigare än jag varit i det här livet.

Jag skulle  ta färre saker på allvar.

Jag skulle ta fler chanser.

Jag skulle bestiga fler berg och simma i fler floder.

Jag skulle äta mer glass och mindre potatis.

Jag skulle kanske ha fler verkliga problem, men färre inbillade.

För jag är en av dem som lever förnuftigt och klokt

timme efter timme, dag efter dag.

Visst har jag haft mina ögonblick, men om jag fick leva om skulle jag haft fler.

Jag skulle faktiskt försöka att inte ha annat än ögonblick, det ena efter det andra, istället för att planera så många år i förväg, varje dag.

Jag är en av de människor som aldrig åker någonstans utan att ha med termometer, varmvattenflaska, regnrock och fallskärm.

Om jag fick leva om mitt liv, skulle jag resa med mindre packning.

Jag skulle börja gå barfota tidigare på våren och fortsätta till senare på hösten.

Jag skulle dansa mer.

Jag skulle åka fler karuseller.

Jag skulle plocka flera maskrosor.

NADINE STRAIN, 82 år, Louiseville, Kentucky

Joulupäivän aamuna

Luonto oli tänä jouluna täydellinen. Sopivasti pakkasta, kuu taivalla, lunta kaunis kerros kaikkialla. Oli ihana ajella eilen illalla kaksi päivää kestäneen melkoisen hulinan jälkeen kotia kohti, omaan rauhaan.

Löytyihän se oikea asenne

Onpa tämä joulun odottelu leppoisaa. Uffe alkaa juuri graavaamaan lohta, minä istuskelen ja pidän seuraa. Pojat nukkuvat, Jenni on lähtenyt töihin. Puoleltapäivin teen yhden joululahja-analyysin, ja sen jälkeen keitän joulupuuron Ruotsiin lähtevälle porukalle, exä tulee myös puuroaterialle. Ilta menee fiilistellessä. Huomenna ostamme vimpat jouluruoat ja sen jälkeen suuntaamme maalle, jossa kinkku kypsyy uunissa ja illalla on joulusauna. Aattona keitän taasen joulupuuron ja aattoaterian syömme naapurissa. Ja yöksi kotiin. Ihan hyvin tämä joulu siis kuitenkin menee, vaikka etukäteen ahdisti. Mutta ihanien ihmisten seurassa kaikki on mukavaa. Elämä on lahja, ja siitä pitää nauttia. Ja jättää joulusiivot ja muut hössötykset jos siltä tuntuu. Ei siellä lusikkalaatikossa kuitenkaan kukaan jouluaan vietä.

Hmm, musta täplä on likaa linssissä.

Dags att varva ner

Nu tar jag jullov. Klart min största kund har sett till att jag måste offra en av mina semesterdagar till kontoret, men jag gör det i  smyg. Erkänner inte till dem iallafall. Men visst är det bra bordet inte är tomt man går på semester.
Någon julmänniska är jag dock inte, det måste jag återigen erkänna. Mat-och julklappshysterin är överdrivet, vi köper allt för mycket mat o äter sen oss halvdöda. O i sista sekunden köper man klappar ingen vill ha. Men så är det. Julen är en stark tradition. Och nu har jag tänkt försöka plocka russinen ur kakan, njuter famförallt  av glädjen av att vara tillsammans. Och det tycks gå bra, har bra fiilis just nu.

Uppvaktning

Fick en gåva och fin blombukett från företagarföreningen igår. De samlade ihop alla medlemmar som har fyllt jämna år under året, vi var fem. Jag och fyra män. Trevlig gest, även om jag har varit, och är, lite kritisk för föreningen. Efter några år i styrelsen i slutet av 90-talet tyckte jag att det inte var nåt för mig, och fortfarande kan jag tycka att det är en lite för sluten klubb som inte följer sin tid. Men nu ska de byta ut folk i styrelsen, och den nya näringslivschefen i stan tycks ha en klar vision om hur företagarföreningen ska jobba. Så jag tror det blir bättre. Mojängen jag fick var fiffig, nu kan jag hänga min väska vart som helst, t.ex. på puben. Eller också kan jag hänga en resepegel i ögonhödj på hotellrummet. Eller min jacka på hatthyllan när krokarna är upptagna. Eller...

Kääntäjien ansiotasosta

Luin fejsbookin kautta saamastani linkistä av-kääntäjien karusta todellisuudesta. Tiedän että av-käännökset ovat heikosti kannattavia, mutta että ihmiset ovat saaneet raataa tällä tavalla, ja saavat edelleenkin, on aivan järkyttävää luettavaa. Olen miettinyt paljon alan palkkausta asiatekstikääntäjänä ja yrittäjänä: teen tätä, koska en voi tai halua alentaa palkkatasoani. Asiatekstien kääntämisellä ansaitsee ihan hyvin jos onnistuu pitämään hyvän asiakasrakenteen eikä joudu kilpailemaan pilkkahinnalla kääntävien kanssa. Kaunon kääntäminen voisi olla hauskempaa, mutta se on paljon huonommin maksettua. Eli en ole koskaan edes harkinnut sitä, korkeintaan hiukan haaveillut romaanien koukeroisesta kielestä. Av-kääntäjien todellisuutta vasten tilanteeni on ihan ok, vaikka se välillä tympii. Se pitää minut kuitenkin ihan hyvin leivissä.

Så måste det bli

Den kom iallafall. Julstressen. Höll mig vaken tre timmar i natt. Jag som tycker att julen får komma och gå. Helt plötsligt är det lite för många saker i pipeline, och ingen möjlighet att fixa det sista under de sista dagarna. För då är man redan på landet. Nåja. Kanske kan jag vända det till min fördel, kanske kan jag ligga på sofflocket och läsa just innan julafton. Vem vet.
En stor bov i dramat är mitt jobb, som så många gånger tidigare. Många snabba uppdrag, kunder som vill ha sitt före julhelgen, och den största kunden givetvis dagarna efter - underleverantörer firar väl inte jul? Jag sitter o knappar på mina tangenter så kroppen stelnar. Dags att skapa lite målbilder. I utbildningen jobbar vi med självbilden, men det går inte så bra just nu. Glömmer min övning lite för ofta. Ska försöka komma ikapp igen. Och jag tänker skapa en målbild som kan fungera. Där är inte översättningar den huvudsakliga inkomstkällan, utan tolkningar. Sen sitter jag vi dator emellanåt, men inte för att jag måste utan att jag vill. Kan göra också nåt annat icke inkomstbringande. Den här målbilden har dock en förutsättning som kräver förändring: jag kan inte bo kvar här.

Helgens program

Tillbringade några dagar i Åbo, skoj med lite omväxling. På fredag såg vi tokroliga ÅA spexet Caesar o Kleopatra, där Matilda är med. Mycket humor under bältet, men inte så det störde. Duktiga ungdomar som klarade så bra de ibland svåra situationer som publiken utsatte dem för - till spexet hör att publiken kan ge order "mera känsla", "säg samma på norska/finska", "bli förbannad" etc. Vet inte när jag sist har skrattat så. På lördag shoppade vi, och njöt av de fina delikatessdiskarna på Stockmann. Köpte hem (bodde hos sonen) läcker mat istället att fa med alla ungdomar till en restaurang, mycket roligare så. Vi hade tänkt gå att dansa men innan klockan blev så mycket vann latheten, det blev sofflocket istället.

Kaikki taas hyvin

Ylävatsa on nyt skannattu ja tutkittu kaikin mahdollisin tavoin. Eikä mistään löydy mitään vikaa. Viisi viikkoa kestäneet vaivat ovat rauhoittuneet, ja oma teoriani on, että sappitiehyet tukkinut tukos aukesi parin viikon takaisessa krampissa ja nesteet virtaa taas niin kuin pitääkin. Vaara on siis tältä erää ohi. Nyt on vain otettava selvää, miten syödä tästä eteenpäin uusiutumisriskin välttämiseksi. Lääkäri saa nyt tosin ensin vahvistaa omat päätelmäni.

Ett bra seminarium för en för liten publik

Var på en bra föreläsning igår, ett seminarium on framtidens arbeten och arbetskraft, föreläsaren var framtidsforskaren Thomas Fürth från Kairos Future i Sverige. Det var intressant och höra fakta om hur människor som var unga på olika årtionden har helt olika referensramar, hur vi alla bör kunna tänka lite längre än vad vi brukar för att förstå situationen vi lever i. Skönt att lyfta blicken ibland från det lilla lokala till det övergripande. Det ger en lite mera luft.
Synd bra att arrangörerna hade missat informera publiken. En tidningsannons och ett mejl till en sluten slumpmässig vald grupp räcker inte. Det är så dumt att nonchalera de möjlihgheter en omfattande mejlilinglista och den sociala median ger. FB skulle gett bred synlighet med mycket liten insats från arrangörerna. Det saknas insikt om detta på flera håll här, man lever kvar i det gamla. Dessutom hade man kunnat bredda publiken genom att tolka tillställningen, tekniken finns i vårt kulturhus. Men det är givetvis en kostnadsfråga.

Tahtoo tehdä

Kävin kirjakaupassa ostamassa vähän joulutilpehööriä, ja ostin päähänpistosta muovailumassaa. Haluaisin mennä heti kotiin työstämään sitä, mutta nyt ei ole oikein aikaa. En ole ihan varma mitä siitä syntyy, mutta jotain on tulollaan. Itsenäisyyspäivänä puhunut näytelmäkirjailija kertoi, miten hänen Rakas lotta -näytelmänsä päähenkilöt syntyivät ja varttuivat hänen päässään aivan itsestään, ilman aktiivista panosta. Sen jälkeen hän alkoi kehitellä heille tarinaa. Ehkä sormistani syntyy kohta uusi hahmo, tai sitten ei ja teen tavallisia tonttuja. Sekin on mukavaa.

Bokrekommendation

Har just läst ut en jättebra bok. Fick låna den av min son, som gillar att äga bra böcker.  Boktjuven av Markus Zusak. Den handlar om livet i Tyskland under Hitlertiden, om en ung flicka som älskar böcker och ord, om familjen som gjorde heilhitler på gatan men som samtidigt gömde en jude i källaren, om kärlek och förlust. Historien berättas av döden, och det ger boken en fängslande stämning. Rekommenderar varmt.

Inför det okända

Man blir påmind om livets skörhet ibland. När en människa plötsligt rycks ifrån sina käraste, när sjukdomen uppdagas kan det finnas bara några veckor kvar. Hur hinner man förbereda sig? Är det rädslan för det okända som ligger överst, eller är det oro för hur familjen kommer att klara sig? Man inser hur viktigt det vore att leva så att man inte behöver ångra något när det blir dags. Att man inte har onödiga konflikter och ouppklarade missförstånd, man hinner kanske aldrig reda ut dem. Det gäller att förlåta och försonas, och försöka möta människor såsom man själv vill bli bemött.

Onnittelut Suomelle

Suomi täytti eilen 95 vuotta. Mitä vanhemmaksi sitä tulee sitä paremmin osaa arvostaa maamme itsenäisyyttä. Asiamme voisivat olla aivan toisin, jos itänaapuri olisi aikoinaan meidät nujertanut. Sydämen täyttää syvä kiitollisuus ja kunnioitus maamme puolesta taistelleita sukupolvia kohtaan.
Tein eilen myös yhden hienoimmista tulkkauskeikoistani, tulkkasin kaupungin järjestämän itsenäisyyspäiväjuhlan juhlapuheen ruotsiksi. Puheen piti näytelmäkirjailija Inkeri Kilpinen, ja hän kertoi naisten uroteoista puolustustaistelujemme aikana. Olin saanut puheen etukäteen ja käynyt sen pari kertaa mielessäni, ja pystyin vaivatta seuraamaan hänen ajatustaan, vaikka hän välillä poikkesikin kirjoitetusta. Upea puhuja, vaikka ikää jo 86 vuotta. Hyvä esikuva itse kullekin.

Värme mitt i kylan

Vi har fina vyer i vårt hem. Damen från Kreta får figurera i många foton. Här tog jag en fin bild tycker jag. Hon kanske saknar hemlandet, men amaryllisen ger henne hopp om bättre framtid här i det kalla Finland. Hon behöver färg och värme för att blomma upp, precis som vi levande människor.

Mietteitä mustasta

Mietin tänään taas värejä. Sitä miten musta on menettänyt kaiken viehätyksensä minun silmissäni. Mustat vaatteet ovat minusta tylsiä, mitäänsanomattomia ja vanhentavia, ja sisustusvärinä se on suorastaan ahdistava. Jotkut jämähtävät mustiin, jatkavat teini-iän kokeiluja vielä pitkälle aikuisiällä, värjäävät hiukset mustaksi ja pukeutuvat mustiin kiireestä kantapäähän. Yleisilme on sairaalloinen ja ikävä. Musta tappaa ympärillä olevat värit, myös useimpien kasvoilta. Näin muuttuu ihmismieli. Vielä vuosi sitten pengoin kaapin kaaoksesta esiin mustia rettuja, niin arkeen kuin juhlaan. Nyt kun mustat ovat hävinneet kaappini ovat paremmassa järjestyksessä, tiedän ja näen, mitä minulla siellä on. Eikä kaapissa ole enää yhtä ahdasta, eikä tule käytyä yhtä usein vaatekaupassa.

Första advent

En lung o fin eftermiddag på landet. Vi har plockat fram lite julsaker, eldat i vedspisen och ätit gott. Nu ska vi elda bastun o bara njuta. Livet är gott.