Idag har vi pratat om självbild. Det är ett övergripande begrepp för både självkänsla och självförtroende och man bygger den från födseln. Det är svårt att få nåt riktigt grepp om sig själv, hurdan är jag? Man listar lätt det man vill vara, idealsjälvbilden. Men ser andra mig så? Är jag sann i mitt beteende? Och hur har min självbild byggts upp i barndomen? Finns det nåt som jag har lagt locket på även om jag inte vet det? Hur mår mitt inre barn (i litteraturen pratar man mycket om det inre barnet, som bär på saker som man upplevde i barndomen)? Hur ska jag kunna få fram henne?
Det blir många frågor, och vetgirigheten växer. Samtidigt blir man plågsamt medveten om sitt stora ansvar som förälder, man börjar undra: klarade jag av uppgiften att skapa en bra självbild hos barnen?
Jag hoppas det. Har haft en mysig kväll med sonen och flickvännen. Vi handlade o lagade mat, och spelade ett roligt brädspel. Sen åkte dom till flickvännen och jag sover över här på Brändö.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti