perjantai 9. toukokuuta 2014

Kiirusta pitää

Pieni välirapotti fustrasta lienee paikallaan, jos ei muuten niin omaksi iloksi. Olen nyt käynyt neljällä tunnilla, ja homma on tosi antoisaa. Kotiin fillaroidessani tunnen, miten veri kiertää paikoissa, joita en ole tiennyt omistavanikaan - lapaluiden välissä ja ympärillä ja lonkkaluiden onkaloissa. Ne eivät ole tuntuneet miltään koska ovat olleet niin jäykät, nyt niissä alkaa tuntua liikettä - ihanaa. Muuten oma kuntoilu on jäänyt vähän vähemmälle, haalimani kuntosalivalmennettavat vievät aikaa, samoin kuin leipätyöt, joita nyt onneksi on riittänyt viime aikoina. Mutta harjoitus on investointia tulevaan, kuinka sitä voisi harjaantua hyväksi valmentajaksi muuten kuin harjoittelemalla? Ohjelmien miettiminen on välillä haasteellista, liikkeitä on niin tuhottomasti, mutta oppikirjojen perusperiaatteiden avulla pääsee pitkälle. Eikä aloittelijoiden ole syytä edes kikkailla, ja kuntosalimaailmassa alle vuoden treenannut on vielä aloittelija. Viikonlopun jälkeen osaan toivottavasti lihasten nimet ulkoa sekä suomeksi että latinaksi (vain päälihakset) ja osaan analysoida liikkeitä, yritän opiskella sen mitä ehdin.

lauantai 3. toukokuuta 2014

Minnesträning

Dagarna går, jag har en hel del tankar men inte så stort behov att skriva ner dem här, så det blir inte av. Och vad är det som händer då? Ju, man glömmer sitt lösenord. Eller den här gången var det användarnamn, men efter några försök dök det ju upp i huvet. Till en viss del är det hjärngympa att jonglera mellan de viktigaste loginuppgifterna, så dem skriver jag inte upp. Men de jag vet jag behöver mera sällan så självklart ristar jag in dem nånstans. Nästan allt betydelsefullt är ju bakom ett login på nätet: epost, Facebook, banken, bloggen. Motverkar detta genom att ha min viktiga träningsdagbok i kalenderform, vill inte veta av de fina appar som finns i mobilen för träning, som lagrar uppgifter på nätet. Det känns som att jag presterat nåt då jag skriver ner mina uppgifter för hand. Men det är så för tillfället, jag kanske ändrar mig, och dessa appar fungerar säkert helt fint för många andra.

maanantai 28. huhtikuuta 2014

Avigsidan

Noterade en sak på kursen i helgen. Folk beter sig så annorlunda mot varandra jämför med förut. På pauserna kunde det råda stundtals tysthet, då alla knåpade på sina mobiler och tabletter. Det uppstod få spontana diskussioner. Under föreläsningarna, då lärarna pratade om mycket intressanta saker - så tyckte jag iallafall - så kunde dessa ungdomar prata långa stunder med varandra och ignorera läraren helt, till och med vända ryggen mot honom. Han tyckte inte bli besvärad, jag skulle nog avbrytit deras diskussion. Jag anser det är respektlöst, dels mot den som talar och dels mot de andra som vill lyssna. Förstår om det kan vara så i skolan under den allmänna läroplikten, men här betalar ju alla för sin utbildning och borde faktiskt vara motiverade och suga in allt som sägs under undervisningsdagarna - det blir ju en hel del att lära sig på egen hand iallafall.
Jag är inte motståndare för den nya tekniken, den är både underhållande och till stor hjälp. Men det skulle inte få ta över det mänskliga mötet. Som det är nu så tycks ingen orka intressera sig för en främmande mänska man möter, utan hellre håller man kontakt med sin egen krets oberoende var man är.

lauantai 26. huhtikuuta 2014

Uusi kamu

Teimme PT-putken tällä lähijaksolla tuttavuutta tämän kaverin kanssa. Mukava heppu, mutta vielä hyvin arvoituksellinen. Edessä on ennen seuraavaa lähijaksoa anatomian perusteiden opettelu. Paljon työtä mutta antaa lihaa luiden päälle, tällä kertaa sekä kirjaimellisesti ja kuvannollisesti. Pakko hehkuttaa, että olen niin innostunut, tunnen aitoa inspiraatiota ja iloa siitä että pääsen tekemään työtä, jolla on muille merkitystä. Olen päättänyt saada konseptin toimimaan. Se vie aikaa ja evästä, mutta antaa myös suunnattomasti energiaa.
 

torstai 24. huhtikuuta 2014

Jihaa!

Klaarasin kuntosalivalmentajan näyttökokeen uusinnan - ihana fiilis! Olen sen kyllä ansainnut, olen siis hionut ja tehnyt näyttöliikkeitä nyt monen viikon ajan, ja se on ihan tarpeen tulevalle treenarille. Lisäksi olen innostanut jo muutaman ihmisen liikkeelle, ja saanut heiltä iloista palautetta. Se tässä onkin suurin porkkana ja innostuksen lähde - oppia kannustamaan ja inspiroimaan muita tekemään itselleen hyviä asioita - liikkumaan ja syömään terveellisemmin. Se tuo lisää iloa ja sisältöä elämään. Tuotteistaminen on sitten toinen juttu, mutta eiköhän sekin jotakin kautta muotoudu kun tässä pääsee pitemmälle ja saa lisää lihaa luiden päälle.

keskiviikko 23. huhtikuuta 2014

Ainaista perässäjuoksua

Aloitin päivän  Vaasan Yrittäjien tiloissa oppimassa pilvipalveluista, ja vakuutuin siitä, että siellähän sitä pian pitää olla - pilvessä. Pitää vain jaksaa surffata ja tutustua eri vaihtoehtoihin, mikä sinänsä tuntuu vähän työläältä. Saatan päästä mukaan pk-pilvi-hankkeeseen, ja siinä tapauksessa tieto tuodaan nenän eteen tarjottimella. Pk-pilvi on neljän oppilaitoksen vetämä hanke, jossa autetaan mikro- ja pk-yrityksiä siirtämään toiminta soveltuvin osin pilveen. Se olisi tosi tarpeellista, jos pidän tiedot pilvessä ajan tasalla voin käyttää niitä missä ja millä laitteella vain. Kätevää kääntäjälle ja kätevää valmentajalle, sekä valmennettaville - yhteydenpito yksinkertaistuu. Uusi tekniikka on yleensä aika uuvuttavaa, sitä tulee joka tuutista ja kovalla tempolla. Mutta sitä ei voi välttää jos aikoo pysyä muiden mukana. Juuri nyt kärsin pienoisesta some-väsymyksestä. Olen kyllästynyt Facebookiin, siitä on tullut niin kaupallinen ja epälooginen - nykyään en näe kuin osan ystävieni päivityksistä, ja sen vuoksi herättelin juuri Instagram-tiliäni, olisikohan aika siirtyä sinne. Mutta miten siellä sitten ollaan? Pitänee seurata ja yrittää päästä jyvälle.  

maanantai 21. huhtikuuta 2014

Solen skiner!


Underbara lediga dagar. Det bästa är samvaron med ungdomar, vi lyckades inte sammanföra alla på en gång men har träffat dem lite skilt, så vi har fått kvalitetstid med alla barnen. Nästbästa har varit kroppsligt jobb. En dag var vi ett par timmar i skogen runt huset i Dalin och drog ris, en skön syssla som vi får ägna oss åt så mycket vi vill, riset tar inte slut i första taget. Idag har jag varit och krattat löv i mitt gamla föräldrahem i Skaftung. Vi var två, eller tre med mamma - 83-åringen krattade faktiskt upp barren på gården - och vi blev klara på ett par timmar. Belöningen var kaffe i den varma solen och en korvsmörgås - gourmetmat när man får äta ute i det fria. Nu skiner solen och vi njuter av värmen på vår balkong. Och det nästnästbästa är att hemma i Vasa så får vi fortsätta att njuta av värmen och utsikten på vår balkong där. Men först blir det en joggingrunda längs stranden när vi kommer fram.

torstai 17. huhtikuuta 2014

Glad påsk

Nu är det skärtorsdag. Påsk är en högtid jag inte riktigt har greppat. Visst målade jag ägg och samlade videkissor när jag var liten, och samma har jag gjort med mina barn. Men inte har jag klara traditioner för det. Äger en dekoration, en påskhäxa, som ligger gömd i nån ouppackad flyttlåda, och två fina tippor jag fått av en vän. Lite gult i dukningen och lite påskliljor, kanske räcker det med det? Ingen i familjen äter memma, förutom jag, och det är inget jag längtar utan äter artigt om jag blir bjuden på det. Försöker dock laga lamm eller får ibland - om det finns att köpa där vi är. Försöker också komma ihåg att ha småpengar hemma och godis för alla små påskhäxor som kan ringa på dörren.
Önskar ibland att jag hade mera traditioner i mig, att jag skulle baka och laga och frysa in i god tid, att jag skulle pynta och pyssla och hitta glädjen i det. Det kunde ha gett barnen bra minnen som de kunde bygga på själv när de sen skapar sina egna traditioner. Det här är bara av de där sakerna man hade kunnat gjort annorlunda, och lite bättre,  när barnen var små. Kanske det är därför man ser så framemot de framtida barnbarnen, man får på något sätt en andra chans.

maanantai 14. huhtikuuta 2014

Det gav mersmak

Det var intressant timme jag hade i morse, genomgång av min kropp med fustra-metoden. Man kan inte tycka annat än att det är bra. Det går ut på att lokalisera spänningar och låsningar i kroppen och arbeta fram rörlighet samt förstärka de svaga musklerna för att nå muskelbalans. Jag visste ju att jag är stel, men att rörligheten är så urusel som den är så visste jag väl inte riktigt. Klart jag har märkt det på danstimmarna, men till vardags undviker man ju rörelser man inte klarar av. Så jag behövde inte tänka länge innan jag bestämde mig att ta ett paket på tio timmar, jag ser det här som ett relativt snabbt sätt att komma i gång med sin form. Det lär bli tufft, enlig instruktören så är varje pass tuffare än det förra, för att det ska bli nåt resultat. Men det känns bara bra. Målet är att på tio timmar lära sig ett sätt att underhålla kroppens nyväckta rörlighet och kunna fortsätta själv. Mitt mål alltså, klubben vill givetvis sälja in flera timmar, men det här får bli årets ranson av hälsofrämjande åtgärder i mitt företag. Senare blir det säkert andra saker man behöver satsa på.

sunnuntai 13. huhtikuuta 2014

Full rulle

Mukava viikonloppu, paljon actionia ja sosiaalista kanssakäymistä. Perjantaina hieno illallinen Gustav Wasassa ja tanssia Waskiassa ja eilen Pohjanmaan liiton 20-vuotisjuhlat. Nyt on edessä vielä hauskat hormoniharkat ennen kuin ajan takaisin Vaasaan. Käyn täällä "mökillä" nyt vain päiväseltään, huomenna on taas arki ja pitää painaa töitä. Menen heti aamusta kuitenkin ensin tutustumaan fustra-menetelmään, buukkasin ilmaisen demotunnin Wasa Sports Clubilta. Ihan vain uteliaisuuttani, pt:n on hyvä tietää mistä siinä on kysymys. Pt:n on itse asiassa tiedettävä jotain todella monista asioista, opiskeltavaa ja opittavaa on ihan loputtomiin. Minusta se on hyvä asia, ja kiinnostavia asioita oppii paljon helpommin kuin pakkopullaa.

perjantai 11. huhtikuuta 2014

I did it

Jihaa! Läpäisin aamulla kuntosalivalmentajan lisenssikokeen, eikä se mennyt rimaa hipoen vaan ihan reippaasti yli alarajan. Jännitin, koska se oli jonkinlainen kynnyskysymys, olisin joutunut pienoiseen kriisiin kun olisi pitänyt pohtia onko minussa rahkeita uudelle uralleni. Mutta nyt taas tuntuu hyvältä ja luotan itseeni. Olen ennenkin mennyt intuition voimalla ja päässyt hyviin lopputuloksiin. Ihan teoriassahan olen aika uhkarohkea (peräti pöljä?), kun ponkaisen pt-putkeen aivan toiselta alalta ja koko ikäni kirjoitustöitä tehneenä. Mutta mulla on hyvä kutina, jos hoidan tämän kunnialla saatan hyvinkin onnistua ja voin tehdä loppuelämäni hauskaa ja merkityksellistä työtä.

keskiviikko 9. huhtikuuta 2014

So nice!

Eipä minun tarvitse niitä sukkia opetella kutomaan, vaikka jokin aika sitten sen päätin tehdä. Suvussa kun on jo sillä taidolla taitava jatkaja, tässä siskoni kutoma synttärilahja, aivan ihanat!

tiistai 8. huhtikuuta 2014

Rima on just nyt aika korkealla

Enpä ole tainnut aikaisemmin olla tilanteessa, jossa toivoisin olevani nuorempi. Ikäni ei ole koskaan häirinnyt minua, mutta nyt olen puskemassa alalle, jossa vaaditaan fysiikkaa. Ja sen trimmaaminen on melkoinen urakka. Tiedän, että se vie aikaa ja siinä pitää edetä pienin askelin, mutta välillä käy mielessä mahtaako keho enää sopeutua, ainakaan ilman kiputiloja. Se olisi ollut melko varmasti hiukan vähemmän haastavaa vielä 10 vuotta sitten. Tänään testasin rajojani core-jumpassa ja venyttelyssä, ja sain todeta lihasvoimani välillä ihan olemattomaksi, en pysynyt esimerkiksi muiden tavoin elegantisti sivulankussa vaan rojahdin raajoilleni. Eikä punnerrukset onnistu ollenkaan. En kuitenkaan lannistu, vaan nostelen puntteja kunnes voimaa kertyy tarpeeksi kehon kannatteluun kaikissa epämukavissakin jumppa-asennoissa. Ja venyttelen, kunnes takareidet lakkaavat soimasta kuin kireät jouset ja pääsen taivuttamaan kämmenet lattiaan. Voisi sitä ihmisellä kai olla ylevämpiäkin tavoitteita. Mutta minä menen nyt näillä, katsotaan mihin asti pääsen.

sunnuntai 6. huhtikuuta 2014

Grönt är skönt


Dukade till en middag igår, älskar min nya duk som är från Gudrun Sjöden. Mustiga glada färger på svart botten, randiga kanter. Gillar också de gröna glada glasen, robust glas som inte går sönder när jag diskar (jag klarar inte av iittala). Menyn var crosskitchen: vi började med skaldjurstallrik, fortsatte med grön potatissallad och revbenspjäll och avslutade med memma o appelsinglass. Det blev en riktigt lyckad kväll.

perjantai 4. huhtikuuta 2014

Boostia

Olo on hieman näivettynyt talven jälkeen. Kevät on tehnyt tuloaan jo pitkään, mutta vielä lahden pohjoispää Vaskiluodon sillalle päin on jään peitossa, eteläinen lahti lainehtii. Sorruin omaan, hetkeksi haudattuun pikkupaheeseeni tässä eräänä päivänä, keräsin ostoskoriin ihania oman värikartan mukaisia vaatteita. Tavallista ja tarpeellista käyttövaatetta, jotka jo pelkän värinsä avulla saavat mielen iloiseksi. Näillä on hyvä mennä kesää kohti.

keskiviikko 2. huhtikuuta 2014

Nousujohteisesti

Bläddrade i min lilla motionskalender. Är inne på den sjunde veckan i mitt "nya liv". 3-5 träningspass i veckan, ibland 6, och då räknar jag med alla gymbesök, ledda timmar och länkar. Bra fiilis i kroppen och knoppen, sover bättre och kan hända figuren i spegeln ser lite annorlunda ut än förut. Tyckte det i butikens provrum idag, eller också är det måltänkandet som spelar in. Det kan också vara det förstärkta inre välmåendet som får mig att må bättre i min kropp. Spelar ingen roll, men bättre mår jag, även om jag inte tyckte förut att jag mår dåligt. Det har dock blivit en ändring i positiv riktning. Märker också hur lätt man utvecklar ett beroende. Det är bara bra, det är lättare att prioritera passen då, men klart man får inte låta ivern ta över för mycket - man ser en hel del exempel på det på gymmet. Kohtuus kaikessa.

lauantai 29. maaliskuuta 2014

Så kan det gå

Siis näinhän se menee. Kuntosalivalmentajan koulutuksen kahden päivän osuus aloitettiin näyttökokeella. Parini oli sairaan hermostunut ja siksi tungimme ekaksi. Hän selvitti näytön, minä en. Sain arvonnassa liikkeen, jota en ole itse tehnyt, ja ohjasin sen hiukka väärin. Lisäksi käytin vähän liian monimutkaista venytysohjetta, ja pomppasin. Muilta osin sain hyvää palautetta: otteeni oli ammattimainen ja luontainen, ja ihan selvästi minussa on tähän ainesta. Tekniikka meni vain vähän pieleen, eli tervetuloa uusintaan! Totta kai hiukka harmitti ensin, mutta kun mietin asiaa hieman tarkemmin niin tulin tulokseen, että hyvä näin. Jos aion toimia ammattimaisesti, minun on hanskattava kaikki liikkeet, siinä ei ole varaa virheisiin. Jos olisin saanut helpon liikkeen ja läpäissyt, niin olisiko opetellut puuttuvat taidot ennen todellista ohjaustilannetta - en tiedä. Onhan ihan selvää, että minä joukon noviisina saan tehdä nyt enemmän töitä kuin kurssin muut osanottajat, joilla on kokemusta salilta joko yksityisesti tai töiden puolesta. Mutta ei se mitään, menen omaan tahtiini ja omaksun asiat juuri minulle sopivalla tavalla. Huomaan myös, miten motivaatio vain vahvistuu - hyvinvointiala on todella kiehtova ja monitahoinen - olen aivan huikean matkan alussa.

maanantai 24. maaliskuuta 2014

Ingen nattuggla

Så mycket dans blev det inte på lördag. Nog har de utbud här på några restauranger, men då orkestern börjar spela efter midnatt, då är jag redan redo för att gå hem o sova. Lite irriterande, jag förstår inte riktigt varför folk kommer ut så sent. Vi får nog hålla oss till lavadanser om vi vill röra på benen.
Igår blev det en långpromenad, o middag med ungdomar. Riktigt trevligt. Och imorse var jag och testade ett gymprogram jag gjort, det tog en timme, vilket är ganska lagomt för en nybörjare som programmet är planerat till. Det är riktigt prima att gymma på morgonen, vi var kanske fem personer där, lungt och skönt.

lauantai 22. maaliskuuta 2014

Skärpning

Tänk så dum man kan känna sig. Har hela veckan tänkt att lördagen är den 21.3., och då skulle vi dansa 80-tals disco på Waskia. Och sen fattar jag först ikväll att det var ju igår. Blåst! Ta alltså inget för givet - allt behöver ju inte hända en lördag. Men dans får det blir, på WDD om inte annat.

perjantai 21. maaliskuuta 2014

Nyt voi soittaa korkkarit jalassa

Hormonien bassolaatikko on ollut pitkään mietintämyssyssä, se on aika raskas ja iso kuljetella. Eikä sen päällä keikistellä korkokengissä. Kävin tänään rautakaupassa hakemassa äidille vähän kevätkylvötarvikkeita, ja näin laastisangon. Siitähän se voisi syntyä: tarpeeksi iso ja kumiseva, kuitenkin kevyt kanniskella. Kaveriksi nappasin nailonnarua ja yhden Sinipiikavarren. Ja näin syntyi matkabasso.

torstai 20. maaliskuuta 2014

Eierpfannkuchen?

Heute muss ich ein bischen Deutsch repetieren, wir, meine FinTandem-partner und ich, werden über eine tasse Kaffee treffen und Rezepte tauschen. Mahtoikohan mennä oikein. Tapaan FinTandem-ystävääni viikoittain, mutta yleensä olen niin huonosti valmistautunut että harmittaa. Siitä huolimatta meillä on ihan mukavaa. Ehdotin kuitenkin, että opettaisimme toisillemme jonkun ruokaohjeen, eli minä kerron saksaksi miten tehdään uunipannari ja hän opettaa minua suomeksi leipomaan leipää.

keskiviikko 19. maaliskuuta 2014

Vähän vaihtelua

Heitin tänään tunnin tulkkauskeikan kaupungintalolla, oli mukava pistellä menemään skoonelaismurretta suomeksi. Valtuustoseminaarit menevät yleensä tulkkauksetta, mutta nyt tulkkia tarvittiin vierailevaa riikinruotsalainen puhujaa varten. Tuli hyvä fiilis, olisipa tälle ammattitaidolle vain enemmän käyttöä näillä nurkilla. Muutama viikko sitten tulkkasin norraöstebottenin murteita, se oli vaikeaa, välillä jopa mahdotonta. Onneksi kaverina oli niiltä seudulta kotoisin oleva kollega, hän tajusi ihan kaiken tietenkin. Tämän päivän skoonelainen oli siihen verrattuna musiikkia korville. Kotiin tultuani lähdin lenkille, kävelin 7 km niin lujaa kuin sauvoitta pääsin, mutta en juossut. Ja niinpä syke pysyi kuntoa kohottavalla tasolla melkein koko ajan. Sauvat jätin kotiin, koska ne vain liukastelevat lumella. Huomaan kunnon kehittyneen. Kun otin mittarin käyttöön niin jo lenkkikamppeitten pukeminen sai sykkeen tuonne sadan hujakoille, nyt se pysyy 90:ssä. Leposykkeeni on korkea, en tosin ole mitannut, mutta se lienee siinä 75 ja 80 välillä. Pitää joskus rauhoittua mittaamaan.

tiistai 18. maaliskuuta 2014

Lungt

Det lunkar på. Jag har jobb så jag jobbar, lite mer än jag borde med tanke på att jag har en hel del att plugga in. Om drygt en vecka så ska jag kunna en hel del gymrörelser utantill och kan även instruera dem. Dessutom ska jag veta vilka musker som jobbar och vilka är de sk. motmusklerna, eller vad det nu heter på svenska. Förhoppningsvis efter den helgen kan jag skriva gyminstruktör på min cv. Inte vet jag vad det gör för nytta där för tillfället annat än att det visar att jag är intresserad av att må bra i min kropp.
Har två arbetsansökningar inne, två ganska olika jobb. Men jag tror jag skulle klara dem bra - jag söker bara på sådana. I början försökte jag mig på lite för avancerade poster men fattade snabbt att det är ganska oklokt, nån realism måste man ju ha. Ansökningstiden har inte gått ut än, så det återstår att se om man får komma till intervju.



perjantai 14. maaliskuuta 2014

Näin sitä pitää

Kuntoilu on lähtenyt hyvin käyntiin. Tälle viikolle olen saanut mahtumaan kolme salikäyntiä, yhden pilates- ja yhden tanssitunnin, ja yhden avantouinnin. Ulkoilulenkit on tarkoitus tehdä viikonlopulla.Tavoitteena on jatkaa samaan tyyliin, ja se voi onnistua, koska koulutusputkeni antaa siihen pontta. Kun tiedän, että putken läpäiseminen vaatii omaa aktiivisuutta, en jätä kuntoilua yhtä helposti väliin, vaikka työt painavatkin päälle. Sain onneksi lähipiiristä pari noviisia, jotka haluavat aloittaa salikäynnit, eli saan autenttista harjoitusmateriaalia. Toista joudun valitettavasti ohjaamaan etäältä, se asettaa omat haasteensa, onneksi netistä löytyy ohjeita ja videoita, mutta toista pääsen opastamaan kädestä pitäen. Ensin pitää vain päntätä vähän lisää teoriaa ja soveltaa sitä itse käytännössä. Oman haasteensa antaa saliterminologia, ei tunnu olevan ruotsinkielellä yhtä selkeää ja jäsenneltyä kuin suomeksi.

maanantai 10. maaliskuuta 2014

Fram med solbrillorna

Inledde balkongsäsongen i lördags. Helt otroligt. Solen var framme, men det blåste som sjutton från isen, vi huttrade när vi tog en promenad. Men en stund senare satt vi på balkongen bakom inglasningen och tog av oss till bara t-skjortan. Helt underbart men värme så här års. Några våghalsiga issurfare gled fram o tillbaka på den nästan obefintliga isen, vattned kluckade och glittrade i strandkanten, och från avstånd hörde man svagt måsskrik. Ett definitivt vårtecken.

torstai 6. maaliskuuta 2014

En glimt av en verklighet

Idag har jag fått ett inblick i pälsnäringen, mycket intressant - och tänk så lite man vet. Tolkade på en tillställning norröver, och som alltid när ämnet är nytt så var det som att springa på hal is. Och dialekterna som jag inte är så van med gav en extra utmaning. Och örat som inte hör så bra när man ska ta upp mumlande kommentarer från publiken. Men det gick hyfsat ändå, tack vare en kollega som jag har jobbat mycket med och som jag känner mig trygg med. Nu är det tre veckor till nästa kejka, som handlar om energi.

keskiviikko 5. maaliskuuta 2014

Napinaa

Pakko vähän valittaa, ottaa niin päähän. Mulla on uusi harrastus ja oppiaine, kuntosalitreeni, ja tällä hetkellä kaksi salijäsenyyttä ja uimahalliranneke - sielläkin on sali. Jäykkä kroppa huutaa liikuntaa ja kurssiharjoitukset tekijää. Enkä ehdi tästä samperin sorvin äärestä mihinkään. Sain muutama viikko sitten työn alle ison projektin - ja iloitsin, koska  siitä kertyy edes jonkin verran laskutettavaa. No, projekti on osoittautunut varsinaiseksi etanaksi, halvalla meneviä sanoja saa metsästää netistä ja tunnit kuluvat ja dedis lähestyy. Viikonloppu alkaa olla uhattuna, eikä tästä nyt ehdi juuri kuin ruokakauppaan. Näin se menee nykyään, jos talous on jotakuinkin turvattuna, normaali arkielämä katoaa ja muumioidun koneen ääreen. Turhauttavaa.

maanantai 3. maaliskuuta 2014

Fit for fight

Tre kursdagar gick fort, öronen sög åt sig allt och vi jobbade en hel del på gymmet. Learning by doing, vi gick igenom olika rörelser och tekniker, provade maskiner och att jobba med egen tyngd. Mycket intressant. Hängde nog med även om jag var en av kursens noviser, på ett sätt hade vi en fördel jämfört med de andra: vi behöver inte lära oss bort från felaktika tekniker. Att man är van att gå på gym betyder inte att man har lärt sig rätta tekniker. ´
Idag har jag gjort ett gymprogram till mig själv och en till maken, och vi testade hans på gymmet, jag agerade som hans coach. Det var kul, jag trivs i den miljön. Ska testa mitt egen program också under veckan här, bara tiden tillåter. Vill ju hinna med pilates också, och så förståss har jag en hel del jobb som stressar. Fick också hemuppgifter per mejl idag, måste arbeta fram och helst också testa minst fyra olika program innan nästa kurstillfälle om tre veckor. Nu gäller det att hitta någon/några som är villiga att prova på ett program.


Utbildningen går på finska, vilket jag tycker är skönt. Det är enklare att ta in allt nytt när det går på mitt språk. Men det innebär också merjobb när jag ska hitta termerna på svenska, och det ska jag börja så fort som möjligt.

lauantai 1. maaliskuuta 2014

Ou jee

Ensimmäinen kuntosalivalmentajapäivä takana. Ihan uusi ja ihmeellinen maailma. En tiedä tässä kohtaa, mihin tämä polku loppupeleissä johtaa, mutta ainakin se vie eteenpäin, antaa uusia impulsseja ja avaa uusia ovia. On innostavaa oppia jotain uutta, omaa sydäntä lähellä olevaa asiaa. Eilen illalla opiskeltiin kahdeksaan, tänään ja huomenna 9-17. Kuukauden päästä vielä pari päivää ja loppukoe. Sillä aikaa teen harjoitusohjelmat itselleni ja puolisolle - katsotaan, miten niillä pääsee vauhtiin.

keskiviikko 26. helmikuuta 2014

Det ena ger det andra

Ibland går det fort, eller fortare än vanligt, eftersom jag brukar inte tänka mig för särskilt länge innan jag bestämmer mig för nästa steg.
Förra veckans analyskund visade sig vara en lyckträff, på grund av henne har jag idag skrivit på ett samarbetsavtal med ett välmåendecentrum LadyLine Ritz här i Vasa. Deras kunder får rabatt på min analys och jag har vissa förmåner hos dem. Framför allt får jag synlighet bl.a. via deras blogg och kundkvällar, och kontaktnät på just den branschen jag ska försöka komma in i: välmåendebranschen. Otroligt spännande och motiverande. Jag får hela tiden signaler att om man ska in i branschen så måste man vara riktigt bra på det man gör. Men jag har nog inte tänkt mig annat heller, klart jag ska bli riktigt bra, bara jag hittar min nisch. Annars är det ju ingen vits med att satsa på någonting nytt och utmanande om man inte har målet klart för sig.

sunnuntai 23. helmikuuta 2014

Kunnostaudun

Kunnon kohotus ei ole kovin yksiviivaista touhua. Voisin lenkkeillä vaikka joka toinen päivä juosten, kroppa kyllä kestäisi, mutta kunto ei välttämättä kohenisi. Olen nyt oppinut, että peruskestävyyteni on aika heikko. PPPP-periaate eli pitää pystyä puuskuttamatta puhumaan ei toimi juostessani, ja syke ampaisee heti tuonne vauhtikestävyyslukemiin. Jätän juoksemisen nyt vähäksi aikaa ja kohotan peruskestävyyttä sauvalenkeillä. Ja kuntosalilla, aloitan kuntosalikäynnit tällä viikolla. Jo on aikakin, koskapa ensi viikonlopun kurssiosuus on kuntosaliharjoittelua. Kahteen viikonloppuun ajoittuva viiden päivän kokonaisuus antaa kuntosalivalmentajan pätevyyden. Not bad. Olenkin nyt ensimmäinen harjoitusasiakkaani, valmennan itseni tässä kevään ja kesän mittaan kuntoon. Ja aion paneutua tähän kunnolla.

perjantai 21. helmikuuta 2014

Työympäristöä

Tänään on kiva työpäivä. Aloitin sen vesijumpalla ja sen päälle noin vartin uintiharjoittelulla, ihanasti nousi syke. Iltapäivällä teen ekan värianalyysin täällä Rantakadulla, poimin tarvikkeet esiin ja ihan hyvin tämä toimii täälläkin. Pieneenkin tilaan mahtuu monenmoista kun takana on avara merimaisema.



Tässä ihan vain kontrastina se varsinainen sorvi, jonka ääressä tulee istuttua joskus aivan liikaa, aina yökötysrajaan saakka. Ja joskus se ammottaa tyhjyyttään. Ja näiden kahden miljöön väliin/ympärille mahtuu olkkari ja vierashuone. Todellista neliöiden tehokäyttöä.

keskiviikko 19. helmikuuta 2014

Utan krusiduller, tack



Vad trött man blir. Köpte en burk grynost igår, och nu när jag öppnar den ser jag hur locket pryds av en sirlig prägling. Så snyggt, och så onödigt. En detalj som har säkert krävt lite designarbete, ett speciellt material och teknik, och ett extra arbetsmoment. Och klart det är konsumenten som betalar extra för det. Förpackningsindustrin går för långt ibland. Likaså produktdesignen, när man tänker på vad produkten är avsedd till.  Tänk till exempel på de fina figurer som finns på vår toa- och hushållspapper. En gång köpte jag en säck av toapapper fullt med små tänkvärda meningar, en på varje ark. Köpte av en skolelev så jag kunde ju inte lägga säcken tillbaka på hyllan, utan jag fick snällt ta till mig av dessa meningar, dock genom fel ända.

tiistai 18. helmikuuta 2014

Det lunkar på

Det händer inte så mycket. Inget nytt iallfall. Var på en anställningsintervju idag, på ett jobb som jag trodde var avgjort redan. Men jag har fortfarande en chans, just nu 1 på 15. De skulle intervjua så många av ca 60. Kändes bra, vore kul att få prova på. Ett litet företag, så det vore en chansning för bägge parter. Men jag har så bra plan B nu så jag är inte orolig. Blir det inte det ena så blir det det andra. Eller så kan det bli till och med båda -  allt beror på.
Det har kommit in lite mera jobb än på sistone, så jag satt i helgen och jag sitter kvällar. Trist men nödvändigt. Imorn ska jag dock ta mig tid till att snacka tyska över lunchen och gå på pilates.




torstai 13. helmikuuta 2014

Not my cup of tee

Eilen totesin, ettei pole fitness ole mun juttuni. Tajusin sen jo ekalla kerralla, tai  kenties jo sitä ennen, mutta olin utelias ja ajattelin ottaa sen lihasharjoitteluna. Nyt kurssin puolivälissä siellä pitäisi kuitenkin tehdä liikkeitä, joihin minun tietokoneen ääressä kangistunut kroppani ei taivu. Eikä sen toki tarvitse taipuakaan, onhan tämän ikäisen liikkuvuus aivan toista kuin ikänsä jumpanneilla ja tanssineilla parikymppisillä. Jätän siis jäljellä olevat tunnit väliin ja vietän sen ajan mieluummin lenkkipolulla tai salilla. Tulipahan kuitenkin tuotakin kokeiltua.

keskiviikko 12. helmikuuta 2014

Pistän jakoon

Tuli vastaan mielenkiintoinen linkki - näinkin asiaa voi ajatella. Pehmeän pohdiskeleva kirjoitus näin aamun alkajaisiksi: Hidasta elämää -sivuston keskiviikkokolumni.

maanantai 10. helmikuuta 2014

Inte bara uppåt

Visst händer det. Att jag ibland undrar vad det är jag håller på med. Det kan ske när jag är trött, då känner jag inte av den energi som för mig framåt i vanliga fall. Men jag vet att den känslan passerar, senast efter lite vila o sömn går det bra igen. Jag kan ibland tycka det är lite kämpigt att vara företagare på en sviktande marknad och hela tiden försöka hitta på utveckling att stå på, det är väl därför jag har velat bli anställd, få den tryggheten det ger. Men å andra sidan har just ingen nån trygghet i sitt jobb idag, så jag kan lika bra se på situationen från den andra sidan. Jag har möjlighet att prova på någonting nytt, utan att jag behöver hoppa av från det jag gör nu. Långt ifrån alla har den chansen. Jag tänker njuta av mitt nya projekt och vara öppen för de nya möjligheter det kan ge.

sunnuntai 9. helmikuuta 2014

Ylös, ulos ja lenkille

Eka osuus takana, koulutuspäivien teema oli hyvinvointivalmentaja. Hyvin mielenkiintoista ja inspiroivaa käsitellä ihmistä kokonaisuutena. Ryhmä oli passelin kokoinen, kymmenen henkeä, ja mukavia tyyppejä. Edessä on huikea matka, jonka määränpää on avoin. Se vie kuitenkin eteenpäin ja antaa arkeeni aivan uuden sisällön. Aivan varmasti minulla on hyötyä myös mentaalivalmentajan opinnoistani, ja kuka tietää, vaikka jossakin vaiheessa suorittaisin kesken jääneen toisen vuoden. Nyt kuitenkin keskityn tähän ja aloitan oman aktiivisemman treeniuran. Tästä se lähtee.

perjantai 7. helmikuuta 2014

Juuri tätä kaipasin

Päässä kihisee. Nukun yöllä muutaman tunnin, herään ja alan miettiä tätä uusinta tempaustani. Se voi olla täysosuma, ainakin tähtään siihen ja yritän onnistua oman visioni toteuttamisessa. Tai sitten se on jostain syystä floppi. Onneksi en nyt keksi yhtään syytä sille miksi siinä niin kävisi. Kiva pirinä vatsanpohjassa on mukavaa, edessä on eka koulutuspäivä ja on kuin olisin menossa tärkeään työpaikkahaastatteluun tai lähdössä tekemään ensimmäistä päivää uudessa työpaikassa. Jos pääsen tavoitteeseeni niin voin muokata toimenkuvaani mielin määrin ja keksiä uusia haasteita kiinnostukseni mukaan, erikoistua kohdetyhmittäin tai erikoisaloittain. Hyvinvointiala on kasvussa, yhä useammat voivat huonosti koska eivät ehdi tai jaksa hoitaa itseään, ja tarvitsevat siinä apua. Edessäni on mahtava haaste.

torstai 6. helmikuuta 2014

Uusille urille

Löytyihän se uusi mielekäs tekeminen, melkein kuin puolivahingossa. Päädyin sattuman kautta personal trainer -koulutuksia myyvän yrityksen sivuille. Melko pian minulle valkeni, että aloittavat täällä Vaasassa huomenna uuden pt-putken, josta valmistuu akreditoituja trainereita lokakuussa. Kurssi oli jo poimittu pois heidän sivuiltaan, mutta erittäin avulias livechattaaja (sellainen joka istuu koneellaan ja palvelee sivuilla kävijöitä - eli myy) osasi kertoa, että sellainen on alkamassa ja että mukaan mahtuu. No minäpä mietin puoli päivää ja päätin katsoa tämänkin kortin. Ajatus ei toki ole aivan uusi, olen jopa ollut jonossa Norrvallassa  tammikuussa alkaneeseen koulutukseen, ja sainkin paikan. Silloin olin kuitenkin vielä toiveikas työnsaannin suhteen enkä vastaanottanut opintopaikkaa. Mutta nyt on oltava realisti: töiden löytyminen on enemmän kuin epätodennäköistä, ja jos en halua lahota tietokoneen ääressä eläkeikään saakka minun on pakko keksiä jotain muuta. Ja pt on hyvin mieluinen ura ja ala, siinä voisi tehdä hyvin mielekästä työtä kansanterveyden hyväksi. Toivotaan vain, että oma kroppa kestää ja pää oppii kaiken tarpeellisen.

tiistai 4. helmikuuta 2014

Ei sitten yhtään yllätys

Tämähän alkaa mennä jo rutiinilla, sain taas pakit. Sain yhteen työpaikkahakemukseen liittyen viestin, että "kiitos kovasti mutta hakijoita oli 80 ja valinta ei osunut tällä kertaa sinuun".  Töidenhaku on kuin etsisi neulaa heinäsuovasta. Teen toki käännöksiä niin kauan kuin niitä riittää hintoja polkematta, mutta ne voivat loppua kuin seinään. Ja sitten olen oikeasti työtön, vaikka siltä se on jo tuntunut pitkään. Pakko keksiä sijaistoimintaa, että pysyy järki päässä. Seuraavaksi lähden tästä syvävenytykseen.

maanantai 3. helmikuuta 2014

Jag fick nobben

Det blev inte av, utmaningen som skulle gett nytt innehåll till min trista vardag. Kom inte med i Yles triathlon-grupp på fyra personer som blev utvalda idag. Jag var tillräckligt intressant för att bli kallad till intervju, men sen räckte inte min person/profil till att bli utvald. Vackert så kan man tänka. Är dock mycket besviken. Att träna själv utan en grupp blir inte av för min del, grejen hade varit att få delta i utmaningen tillsammans med andra och ha lärt känna nya människor och miljöer. Nu måste jag hitta på nåt annat som kan ge mig en gnista i vardagen, har bara ingen susning om vad det skulle kunna vara.

lauantai 1. helmikuuta 2014

I love my life

Mukava leppoisa päivä. Alkoi aikaisin, kun joku kopisteli kovilla koroilla rappuset ylhäältä alas. Päätin olla heräämättä, ja havahduinkin vasta pari tuntia myöhemmin, luulisin. Ainakin aamu oli ehtinyt vähän valjeta. Hidas aamupala, sen jälkeen käynti vanhainkodissa, pyörähdys markkinatorilla, kahvit ystävän kanssa Cornerissa, kakkua ja mehua äidin luona, toinen pyörähdys torilla ja kaupan kautta kotiin. Monta mukavaa juttuhetkeä tuttujen kanssa. Nyt kiireetön hetki koneella Agentsia kuunnellen, sitten imuri esiin ja vartin pikasiivo. Sitten kivaa ruoanlaittoa ja illallinen ystävän kanssa - emme ole nähneet aikoihin, pitää päivittää kuulumiset. Oikein hyvä fiilis.

torstai 30. tammikuuta 2014

Det här är A, B kommer lite senare

Hujedamej! Idag har jag varit på ett ställe där jag aldrig varit tidigare, och gjort nåt jag aldrig gjort förr. Lite nervös var jag innan men inget alls när det pågick. Säger så här mycket nu och resten sen när jag vet om en grej blir av eller ej. En riktik cliff hanger. Kan dock avslöja att det handlar om en spännande utmaning som möblerar om vardagsrutinerna.

keskiviikko 29. tammikuuta 2014

En klar guldkant

Var på vinterbad igår, tredje gången sen jag började igen. Fick med maken förra gången, och han blev krokad direkt. Såsom de flesta gör. Bastun är verkligen välbesökt, vissa stunder var det riktigt trångt på lavan. Det lustiga är att du där törs klämma in dig mellan två främmande människor vilket du aldrig annars skulle göra t.ex. när du väntar på buss, då står man hellre. Men i bastun råder en trevlig stämning, alla är varma och röda, alla bär en simdräkt och en del lustiga hattar, man har skalat av en mask och är bara en människa bland andra människor. Många pratar gärna, men det är helt ok att sitta bara tyst och låta andra sköta snacket. Den kan pågå många livliga diskussioner på en gång. Känner igen allt från vinterbadet i Kristinestad, det är precis så där också. Ett plus i kanten här är att vi inte behöver ta bilen. Det tar bara en kvart för oss att gå dit, och med cykeln är vi där på några minuter.

maanantai 27. tammikuuta 2014

Taas oppi jotain uutta

Tänään opin rintauintia. Olen koko  pienen ikäni uinut sammakkoa, kauhonut leveästi käsillä ja tehnyt samaa suurta liikettä jaloilla, ja pönöttänyt niska takakenossa. Nyt piti ajatella ihan päinvastoin: kädet tekivät vain edestakaista liikettä sisäkautta  kylkeen avautumatta sivulle ja siitä suoraan liukuun, ja jalkaliike aloitettiin viemällä kantapäät peppua kohti polvet yhdessä ja voimapotku tehtiin hieman takaviistoon. Pää on hengenvetojen välillä veden alla katse pohjassa ja ilma kuplii suusta. Näillä minun ohjeillani ei voisi ketään opettaa, mutta pääsin kuitenkin ihan jyvälle ohjaajaa katsellessa ja kuunnellessa. Hämmästyin, miten  kovaa jumppaa oikeaoppinen uiminen on, siitä voisi vaikkapa innostua. Uimahallilla oli myös ruhtinaallisesti tilaa, kuten usein on alkuiltapäivästä.
Vapaauinti jäi minulta valitettavasti viime viikolla väliin, tuli este. Mutta aion käydä senkin teorian jossakin vaiheessa läpi, oli kuulemma aika yksinkertaista, mutta samalla vaativaa.

lauantai 25. tammikuuta 2014

By the way

Kan bara konstatera att ett badkar är nästan detsamma som bastu, i ett litet badrum iaf. Och man blir inte lika slut då man ligger i vatten hela tiden.
Här på Varvet finns inga bastutider lediga, och i Vasa är de lediga tiderna för tidigt på kvällen. Så vi får nöja oss med vinterbadarnas bastu i Vasa och badkaret här på Varvet. Och det är inte så bara det.

perjantai 24. tammikuuta 2014

Back on track

En voinut mitään. Oli pakko antaa periksi halulle. Kyseessä ei onneksi ole pahe vaan hyvä harrastus, olkoonkin että se maksaa ja vie aikaa. Studio Burly Q pitää nyt kahdenlaista burleskia, klassinen ja neoburleski, ja jälkimmäisessä tehdään koreografioita suomalaiseen iskelmämusiikkiin. Oli ihan pakko mennä kokeilemaan, ja yritän nyt päästä käymään tunneilla työ- ja muista kiireistä huolimatta. Parasta tanssissa on ilo siitä, että sitä tosiaan voi oppia ja kehittyä, askelkuviot oppii kun vain jaksaa räpeltää ja antaa prosessille aikaa. Kun opettelen uusia kuvioita, menen aina jossakin vaiheessa väärään suuntaan enkä hahmota edes vasenta tai oikeaa, mutta asia hoituu harjoittelulla.

keskiviikko 22. tammikuuta 2014

Patience, please

En av mina brister är att jag är otålig. Det är baksidan av att jag vill att saker ska hända utan onödiga dröjsmål. Jag har inte riktigt tålamod att låta sakerna ta den tid de tar, vilket man ibland måste göra. Inte kan jag påverka det hur snabbt alla arbetsansökningar behandlas och hur snabbt man tar in folk på intervju. Även om jag vill att det ska ske ungefär dagen efter ansökningstiden har gått ut. Tror inte det funkar riktigt så. Trots det kan jag bli nere när det går några dagar och ingenting händer. För att komma ur detta måste jag ha annat att tänka på, bäst fungerar igen den kroppsliga motionen och att vara ute i den friska luften. Gärna bastu med dopp i havet. Nå, dit hann jag inte den här veckan, men kanske på söndag.

maanantai 20. tammikuuta 2014

Inför en ny vecka

Världen är nu otroligt kall, otroligt vacker. Man kan se det genom fönstret och på de otaliga foton som folk har laddat upp på FB. Vem trodde det här efter all grå dimma som vi fick uppleva i slutet av året? Tror det här behövs för att folk ska orka till våren, även om kylan ställer nog till det för många. För oss blev det att ta en bärgningsbil och byta acku i bilen i helgen, och tror många hade liknande problem. Och man går inte ut utan utebyxor, tänker ibland tillbaka på tiden man trippade i tunna strumbyxor o kjol i liknande väder, och tog in i butiken emellanåt för att värma sig - tänk så korkat!
Njuter otroligt mycket av utsikten från våra lägenheter, men känner att oron börjar smyga på, får lite en känsla av att allt rinner genom fingrarna, längtar efter att få ta tag i nåt, helst ett jobb. Har flera ansökningar i luften, till och med har jag fått ett jobberbjudande. Kunde dock inte tacka ja på rak arm, måste räkna om jag har råd med det. Väntar och ser lite vad som händer de närmaste veckorna.

sunnuntai 19. tammikuuta 2014

Osa elämää

Odottamani työ tuli sitten perjantaina puoli viideltä, siksi istun nyt koneen ääressä sunnuntaiaamuna klo 8.45. Se ei kuitenkaan ole kovin epätavallista. Viikonloppu jää muistoihin siitä, että jo 93-vuoden ikään ehtinyt toinen anoppini sai jättää maallisen majansa perjantai-iltana, oltuaan pitkään kovin kipeä. Kaipaamaan jää puoliso ja iso joukko lapsia ja lastenlapsia perheineen. Lepää rauhassa.

perjantai 17. tammikuuta 2014

Talvisia nautintoja

Tässä taas kerran isoa, päivästä toiseen luvattua työtä odotellessa - huokaus - olen todellakin nauttinut lähiympäristöstäni. Eilen lähden iltasella avantosaunalle, ja se oli kerrassaan ihana kokemus. Kävelin sinne kotiovelta noin vartin, kuu köllötti kaupungin silhuetin takana ja maisema oli ilo silmälle. Pingviinien sauna on siisti ja tilava, ja veteen johtavat kolmet rappuset, eli jonotella ei tarvitse vaikka sauna olisikin täynnä. Nyt kävin ensin lauteilla ennen kuin pulahdin veteen, eikä se ollut lainkaan ekstreemiä. Sen sijaan jos pulahtaa ennen saunomista, niin kuin tapasin ennen tehdä, niin siinä ehtii jo epäillä omaa selväjärkisyyttään, mutta endorfiinit kihahtavat liikkeelle ja antavat niin ihanat fiilikset että epäilyt unohtuvat saman tien. Kastauduin, en siis tokikaan ui, nyt neljä kertaa ja koko keikka kesti 1,5 tuntia. Yritän ehtiä sinne kerran viikossa.
Aamulla talsin paukkupakkasessa uimahallille vesijumppaan, ja nyt juon päivän toiset aamukahvit. Jos vanhat merkit yhtään pitävät paikkaansa niin käännös tulee iltapäivän viimeisinä tunteina ja pilaa sitten koko viikonlopun, dedis on tilaajan mukaan "almost impossible". Juu, olisi kiva antaa heille pitkät, mutta tässä parempia aikoja odotellessa mennään nyt näin.

torstai 16. tammikuuta 2014

Kan bli bra det här

Nu har jag provat på pole fitness, och den första gången gick helt ok, klarade av några grundrörelser riktigt bra, några gick lite sämre. Märkte att jag har återigen kommit in på ungdomarnas område, vi var 12 stycken, varav två seniorer, men det gjorde inget, börjar bli van med det. Och ugdomarna är glada och trevliga bara de lyckas övervinna sin blyghet. Det som tilltalar mig mest med den här träningen är kroppskontrollen den kräver, det är något jag skulle vilja ha, på riktigt. Upptäckte att jag behöver även mycket mera arm- och benstyrka, och vighet, så det är ju intressant att se hur man utvecklas här. Är inte riktigt på det klara med om man utvecklar just dessa egenskaper eller om man borde fokusera på dem utöver dessa timmar. Men efter den här teknikgrundkursen lär jag ju veta. Har iallafall ingen träningsvärk idag, kanske kommer det imorgon.

tiistai 14. tammikuuta 2014

Sormia syyhyää jo


Tässä seuraava haaste, olen ikuinen huivinkutoja. Jonkinlainen kesäiltoihin sopiva saali on suunnitelmissa, ehkä virkaten. Illan sohvahetket eivät ole yhtä rattoisia läppäri sylissä kuin pehmeää käsityötä näpräten, varsinkin kun edellinen käsityö oli karkeaa paperinarua. Mieli teki myös tehdä jotain hempeää, näin kirpakkana pakkaspäivänä.

maanantai 13. tammikuuta 2014

Konditionen kostar


Nu kan jag ryggsim, övningen i simhallen gick riktigt bra. Men lite flera övningstillfällen krävs det nog för att man ska få flyt på riktigt. Nästa gång är det svårare, bröstsim och sen frisim.
Började också vårens pilatestimmar idag, och blev nog tvungen att välja bort burlesk för tillfället. Totalsumman för mina motionsaktiviteter stiger ganska snabbt när jag börjar på allt jag har lust med. Så nu hoppar jag över dansen tillsvidare. Har anmält mig till teknikkursen i pole fitness, det börjar nu på onsdag, Det får räcka tillsvidare nu, tillsammans med ett pilatespass i veckan.
Det finns ett otroligt bra utbud här i Vasa med alla olika gym, dansstudion och liknande. Men det kostar därefter. Nog är Arbis och MI guldvärda institutioner som kan erbjuda folket billiga alternativ.

Hiphiphurraa

Idag är det 23 år sen min förstfödde såg dagsljuset. Det är lång tid, och känns på ett sätt som igår. Men ändå inte, det har hänt så mycket under årens lopp. Då var jag själv 28 år, helt enligt statistiken för förstföderskor i Sverige där vi bodde då. Alldeles lämplig tid, tur att man inte behövde vänta tills man blev 40. De första åren med två små - det blev ju en till ganska snabbt - var i ärlighetens namn mycket slitsam med alldeles för lite sömn och för mycket skrik. Men som tur bleknar sånt med tiden, så det känns som en av de bästa tiderna i ens liv. Även om jag egentligen lever den bästa tiden nu, utan tvekan. En av orsakerna till det är ju att jag har två fina ungdomar att vara stolt över.

sunnuntai 12. tammikuuta 2014

Vesi kutsuu

Tulihan se talvi, ja sen mukana pala sinistä taivasta. Outoa, kun ulkona on noin 10 astetta pakkasta ja meri velloo avoimena. Liikehdintä on kuitenkin hidasta, aivan pian vesi jähmettyy jääksi. Tällä viikolla käyn hakemassa avaimen Pingviinien (Vaasan avantouimarit) saunalle, täytyyhän tästä ilmastosta yrittää nauttia.

 

 

perjantai 10. tammikuuta 2014

Bra morgonpass

Så skönt, svetten rinner. Hade en zumbatimme här i vår lilla lägenhet, kontorsgolvet blev gym genom att jag sparkade undan en matta och flyttade på en stol - så praktiskt. Hade tänkt kuta ute en stund men hade hunnit sätta igång disk- och tvätttmaskinen som jag inte ville lämna obevakade. Så jag grävde fram mina zumbaskivor, de funkar alltid.
Är mellan två stora uppdrag, den ena blev klar i veckan och kunden gör layout på den som bäst, och den andra ska komma till översättning på tisdag. Så jag kan chilla lite, innan det blir helt tokigt igen med omöjliga leveranstider. Idag åker vi till Kstad redan på dan, och ikväll är det ett 50-årskalas. Sen två härliga långa dagar på Varvet.

torstai 9. tammikuuta 2014

Återstår att se

Det är något speciellt med havet, det har jag alltid tyckt. Kan bara säga hur bra jag trivs att bo här; så fort jag tittar ut ser jag havet. När det inte är mörkt ute förståss, vilket det är nu nästan dygnet runt. Rastlösheten av att sitta själv och jobba är inte lika stor som det har varit. Visserligen längtar jag ut till arbetslivet, men känner ett visst lugn som dämpar längtan. Svårt att sätta fingret på, det bara finns där. Och jag njuter av det.
Gjorde en långlänk igår, för mig är det ca en timme. Blev 55 minuter då jag lunkade förbi sjukhuset mot Sunnavik och sprang runt de fina kåkarna där på stranden och sen tillbaka. Vacker natur, nästan urskog på vissa ställen, och nästan hela tiden vid stranden. Vackert även den här gråa tiden, tänk hur det blir när årstiderna växlar! Just nu ser jag inte framemot den sena vintern, den här milda icke-årstiden är behaglig, det är lätt att vara ute utan att halka eller frysa, bilen startar bra och är isfri. Men det vackra gnistrande vita landskapet kommer nog att kännas bra det också, om vi nu får ta del av det iår.

tiistai 7. tammikuuta 2014

Tunnelmavalaistusta


Tadaa, saanko esitellä: uusin, viisi minuuttia sitten valmistunut käsityöni. Mikä mahtaa olla?


Aivan, makkarin uusi paperinarusta väsätty lampunvarjostin. Hieno, vaikka itse sanonkin.
 
Katossa roikkuu tällä hetkellä vielä jonkinlainen metallilasiprismaviritys, josta aion ottaa prismat talteen ja kehitellä niistä jotain. Loput valaisimesta saa odottaa tulevaisuuttaan vinttivarastossa. 
 

Ovanligt utvilad

Vet inte riktigt vad som har hänt, men jag har sovit den senaste tiden bra mycket bättre än jag brukar. Det är nästan så att man inte vågar säga det högt för att inte bryta förtfollningen, men jag gör det ändå. Igår var klockan nästan halv tio innan jag klev ur dvalan, efter att ha lagt mig elva. Så otroligt skönt.
Kanske är det det lugna livet efter att jag har hoppat av studierna och prestationskraven. Nu ska jag bara sköta mitt jobb, där jobbsökning ingår, och resten av tiden är min egen. Kanske är det havsluften som vi har utanför fönstret hela dagarna, kanske den jämngråa himmelen som har omslutit oss nu under flera veckor. Eller kanske räckte det med bara tanken om sundare och rörligare liv. Har börjat smått: i går sprang  vi Vasklotbanan och i morse sprang jag en timme i simhallen, hade 25-meters poolen helt för mig själv. Blir nog bra år det här.

sunnuntai 5. tammikuuta 2014

A lazy day

Idag gjorde jag nåt jag trodde jag inte kommer att göra utan att ha några barn med mig - vi var på Tropiclandia. Maken fick ett plötsligt infall då han låg i sängen och såg ut på fjärden mot Vasklot. Så vi traskade iväg över bron. Och skönt var det. Inte nåt man kommer att göra ofta, men ångbastun och några simtag och bubblande i jaccuzin var helt ok. Blev hungriga och åt kebab, men maten var nog det sämsta på länge. Synd, för det är en del av bra spaupplevelse att man kan äta nåt gott. Vädret var grått förståss, som det nu har varit alltför länge. Men det var helt vindstilla, och den färglösa vintervärlden speglade sig fint i den blanka vattenytan. Sen for vi på bio och så en bra film, Philomena, en otrolig och sann historia om grymheter som har gömts inom den katolska kyrkan. Och nu, efter en sen middag, är det dags för lite tv-tittande och sen sova. En riktit bra söndag, utan några måsten.

lauantai 4. tammikuuta 2014

Några observationer

Upptäckte två saker igår. För det första räcker det inte att jag försöker gräva fram den tyska kunskapen jag en gång haft genom att prata lite en gång i veckan. Måste nog arbeta lite mera för det. Men det  visste jag nog innan, och det är bara bra. Träffade min Fintandempar ett par timmar igår, och efteråt gick jag och köpte en ordbok (har gett bort mina gamla tegelstenar), nästa vecka blir det att låna några barnböcker för att komma igång.
För det andra märkte jag att jag har målat mig i ett hörn med min färganalysverksamhet. Letade efter en lite finare festklänning till ett kalas framöver, och upptäckte att alla plagg, som hade några trevliga detaljer eller fina skärningar, var så gott som alla svarta. Irriterande. Längtar inte tillbaka till min begravningsgarderob som fylldes tll hälften av svarta kläder, men retar mig att modeskaparna inte fattar hur de förstör helheten genom att välja fel färg. Hädanefter gäller det att spana in plagg då man reser, oberoende om man behöver det just då. Då finns dock risken att tillfället att använda plagget aldrig dyker upp. Egentligen borde man lära sig att sy.

torstai 2. tammikuuta 2014

Ei lupauksia, vain aikeita

En ole koskaan harrastanut uudenvuodenlupauksia, tosissani. Joskus aikoinaan lupasin lopettaa tupakanpolton, ja tietenkään en sitä pitänyt. Siihen tarvittiin järeämpiä keinoja kuin samppanjanhuuruiset lupaukset,  sen sai aikaan vasta jälkikasvun ilmaantuminen.
Nytkään en lupaile mitään, mutta aion kohentaa elintapojani. Vähennän mässäilyä ja lisään liikuntaa, ja sitä kautta ehkä opin taas nukkumaan paremmin. Harkitsen - siis tämä on vielä mietintämyssyssä - osallistumista Vaasassa elokuussa järjestettävään triathlon-tapahtumaan, ja se vaatisi treeniä viitenä päivänä viikossa. Jokainen laji on sinänsä ihan mahdollinen toteuttaa - 1,5 km uintia, 40 km pyöräilyä ja 10 km juoksua, mutta kun ne suoritetaan putkeen, niin se vaatii kuntoa ja  kanttia. Ensiaskeleena ilmoittauduin juuri uimahallin kolmipäiväiselle uintitekniikkakurssille, 1,5 km kyllä edellyttää jo jonkinlaisen tekniikan hallintaa, nykyisin käyttämäni on vesivyöjuoksu, ja sillähän ei tulosta synny.