Det är natt,
eller tidig morgon. Tidningutdelare susar redan runt stan o byarna,
kontorsarbetare snarkar ännu tungt. O min sömn tog slut. Loggade in i fb och
läste några inlägg, bl.a. var det en tjej som berättade roligheterna hennes
barn hade sagt. Tänkte på hur rikt liv man lever då man har barn. De slåss,
kivas och är högljudda, men allt som är jobbigt glöms bort i den underbara
växelverkan man har med dem. Alltför sällan hade man bara full sinnesnärvaro
att ta vara på den, man var trött, vardagen skulle rulla.
Börjar förstå
den längtan till barnbarn som många i min ålder känner. Det kommer att ge mig
så mycket, och det kommer förhoppningsvis också att ge perspektiv till de
trötta småbarnsföräldrarna. När man är sliten, har sovit för lite och är därför
otålig, då är det skönt att nån ger dig lite avlastning och hjälper dig att
förstå och se, hur underbara dina små är. Min mor och pojkarnas farmor har båda
varit jättebra i det här, nåt jag tänker på med glädje nu.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti