Om stress

Den här modulen har utbildningen handlat om stress. Hemläxorna, de kallas för tentamensformulär, skickade jag in i går och imorgon onsdag går vi över till attityd. Men har funderat en hel del på stress. Är jag stressad? Det finns många osäkra faktorer i mitt liv. Ett är jobbet, jag vet inte hur mycket jobb jag kommer att ha under året. Kanske får jag halvera lönen, men hur går det ihop med att man bor på hyra o vill leva gott. Och resa lite. Klart det skapar stress, men jag har haft samma situation flera år nu, och hittills har det ändå gått vägen. Dessutom vet vi inte var vi ska bo i höst, vi söker en lämplig lägenhet och dyker det nåt upp här under våren så bör vi säga upp den här så fort som möjligt. Mina planer på att skaffa en fritidslägenhet här är på gång, men det går trögt. Säljaren vill hala affären för att själv hinna med med sina åtaganden. Min plan var att kunna föra dit saker i början av sommar och erbjuda den som sommarbostad till sonen som ska jobba ännu en sommar i hemknutarna. Det blir kanske inte så. Allt det här kan kännas lite stressande, samtidigt som det osäkra vägs av en känsla av spänning och förväntan. Känns jättebra att byta miljö o börja på en ny kula med maken, och få nya jobbmöjligheter. Så den stressen är kanske mest positiv.
Men om man tänker hur många har fullt upp med sitt jobb, stressar för att klara av vardagen, känner att de inte räcker till på jobbet, kanske till och med vantrivs, och hemma drunknar de i ogjort hemarbete, då stressar jag inte alls. Har ganska avslappnat på det sättet, och det är för att jag är i fas tre av livet. Ungarna klarar sig själva, de påverkar inte längre mina dagliga rutiner, de bara kryddar tillvaron då de dyker upp ibland. Jag får vara lat, utan att ha ett dåligt samvete.