Har glömt hur det är, att sitta med en översättning som är jättestort o som slukar ens tankar att man glömmer omvarlden, såsom att ringa mor eller betala räkningar. Man blir helt insnöad då man vet att man just o just klarar deadlinen om man kör med samma tempo tills det är klart. Så här jobbade jag i början, gjorde långa dagar när andra var lediga. Drog bara för gardinerna. Det går inte när kontoret är hemma och familjen tassar omkring en. Som tur har jag inte behövt det heller, har jobbat "normalt" länge nu. Det jag håller på med nu är nästan som ett experiment, med hjälp av modern teknik bör jag klara detta, iaf i teorin. Återstår att se.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti