Damkören ska sjunga tillsammans med manskören i kyrkan på söndag. Egentligen ville vi i damkören ha en rolig och svänging vårkonsert tillsammans med manskören, men de höll fast vid sina planer på att sjunga i kyrkan, och vi fick hänga med. Det är dock roligt att sjunga i kyrkan, det finns härlig akustik där. Vi har nu övat där två gånger inför konserten, och för första gången kör vår kör accapella, det vill säga utan ackompanjemang, tre av våra fyra egna låtar. Och det känns roligt. Eftersom det kräver mera av oss sångare så utvecklas vi också mycket bättre än om vi litar på pianot. Vi måste lita på oss själva och följa dirigenten med blicken. Just som en körsångare bör kunna göra. Det bådar gott för damkörens framtid.
Lite vemodigt att lämna kören efter 10 år. Verksamheten har gett mig så otroligt mycket gemenskap och härliga bekantskaper. Att jag tog på mig ordförandeskapet en gång för mycket och inte trivdes så bra med det bara visar, att det uppdraget ska gå runt i föreningen. Det bör räcka att man sköter det med glädje några år, sen får nästa ta vid. Efter konserten återstår avslutning på Pavis med bastu o dopp i havet, det har blivit en kul tradition som kören har i början av juni, och jag ser framemot det.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti