Tristessen smyger in

Det kom in jobb så det blev inte att springa i affärer, bra så. Den osäkra framtiden gör att shoppingen lätt ger ångest. Jag tar emot igen de jobb som kommer, lite har väl trafiken ökat jämfört med sommarmånaderna, men inte är det som förr. När ungarna var små hade jag hur mycket jobb som  helst, ofta jobbade jag 6 dagar i veckan, och den sjunde försökte jag vara borta från dator för att inte bli helt galen. Visst var man glad för att kunna stå för sin del i försörjningen, men sällan har jag älskat mitt jobb. Några enstaka gånger när jag haft en udda, kanske lite filosofisk text, har det kännts skönt med en viss flow. Men ofta är översättningen jättetrist. Det jag njuter av är min frihet och flexibla tider, men skulle ge bort även dem och jag fick jobba med nåt som jag verkligen gillar. Så känns det nu. Tolkningen är livlinan, och det har faktiskt blivit några fler beställningar nu.