Världen är nu otroligt kall, otroligt vacker. Man kan se det genom fönstret och på de otaliga foton som folk har laddat upp på FB. Vem trodde det här efter all grå dimma som vi fick uppleva i slutet av året? Tror det här behövs för att folk ska orka till våren, även om kylan ställer nog till det för många. För oss blev det att ta en bärgningsbil och byta acku i bilen i helgen, och tror många hade liknande problem. Och man går inte ut utan utebyxor, tänker ibland tillbaka på tiden man trippade i tunna strumbyxor o kjol i liknande väder, och tog in i butiken emellanåt för att värma sig - tänk så korkat!
Njuter otroligt mycket av utsikten från våra lägenheter, men känner att oron börjar smyga på, får lite en känsla av att allt rinner genom fingrarna, längtar efter att få ta tag i nåt, helst ett jobb. Har flera ansökningar i luften, till och med har jag fått ett jobberbjudande. Kunde dock inte tacka ja på rak arm, måste räkna om jag har råd med det. Väntar och ser lite vad som händer de närmaste veckorna.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti